2+2=5

Insåg precis att Heidi har namnsdag. Insåg även att jag inte känner någon vid namn Heidi. Vad spelar då det för roll? Jo, att efter 33 år på jorden i denna form inte ha träffat någon vid namn Heidi måste ju tyda på att jag har en hel del kvar att göra innan jag checkar ut för att dra vidare på nya äventyr. För ärligt talat, det är inte precis ett mirakel att någon blir döpt till Heidi för enligt eniro så finns det...

-108 Heidi i Västerås
-564 Heidi i Stockholm
-124 Heidi i Eskilstuna

Så rent statistiskt så borde ju oddsen för att någon gång ha hamnat i nedanstående dialog se rätt så spelbara ut.

-tjenare, jag heter Michael, vad heter du?
-Heidi

Nåja. Det är inte så att jag har någon bizzarro fixering vid namnet Heidi det är bara det att jag efter 33 år inser att det finns bannemej saker kvar att göra. Någon som är lätt att glömma när man precis har smörjt upp hamsterhjulet för ytterligare ett par månaders spring.

En annan sak som jag funderade på är hur minnet funkar. Nu menar jag inte på ett forskningsplan utan mer baserat på funderingarna som en tvåbent hane i sina bästa år kan ha med ett IQ på någonstans mellan 70-120. För det fascinerar mig alltid att man kan se/höra/smaka/lukta och inom loppet av 2,5 millisekunder (om det är ett mått av tid) vara tillbaka på a) barndomens gator b) den nästan vuxnas häng c) den hyffsat vuxnas krog d) den rejält vuxnas BB.

Fick nämligen en sådan skiss när jag står i kön på ICA för någon dag sedan. Följande händer...

Står i kassan, X antal personer framför/bakom mig. Tar ett djupt andetag som ska till viss del användas i en klassisk medelklass suck. Sucken blir dock avbruten för någon i kassan bär en parfym som inte riktigt men nästan borde vara samma som min kära Farmor bar när jag var endast en liten gåsapåg. Det hela går så fort (se tidigare text om 2,5 millisekunder) men jag tror att detta är ungefär minnesåterkallningen och dess subroutines

parfymen leder till...
Farmor som leder till...
Farfar som leder till...
Farfars gröna Mercedes som leder till...
första gången jag fick ratta en bil på en grusväg utanför Malax/Soumi som leder till...
sommaren på Tuppbådan (Farfars sommarställte på en ö utanför Malax/Soumi) som leder till...
en av min käre mors jyckor (Tina) som alltid hängde med till finland) som leder till...
Soumifärjan vi alltid tog från Gävle till Soumi när vi åkte dit som slutligen ledde till...


En bartender som jobbade på båten som var en riktig fena på arkadliret "Choplifter" och som under en övergång till finland lärde mig spela "Choplifter" medans moms/pops tog en drink i "Commodores Club Lounge" på sagd Soumifärja.


Hjärnan, minnen och allt man kan snubbla över utan att tänka på det är vad som gör oss till mänskliga varelser. Fuck robots & A.I.

Humans rule!!!!

Nästa gång det händer er, försök följa spåren tillbaka från intrycket till slutminnet. En underbar resa som enbart är för dig. Tillägga bör göra att under denna bloggningsomgång så har jag snubblat över en hög med minnen som är bieffekter av att jag skrev.

Fridens liljor!