Shake, goddamn, get off your ass and jam!
Utan det handlar snarare om att jag är farligt nära ett datum då min vän på Magic Lines Tattoo ska fylla på färg, trycka på "on" och ännu en gång sätta nålen i mig. Men först, en kort flashback.
Runt 1992 så fyllde jag arton år och kunde då, enligt lagen, besluta själv om saker som tex:
a) köpa folle (folköl a.k.a. fo-bi)
b) köra bil, fast inte tillsammans med punkt a.
c) tattuera mig.
Då jag inte riktigt hade koll på speciellt mycket så satsade jag stenhårt på punkt a, gjorde ett par tafatta försök på punkt b och sparade frenetiskt pengar som blev över från punkt a för att en gång i framtiden seriöst koncentrera mig på punkt c. Någon gång efter att legitimationen tillät mig gå in på knegoffs för att mellan 18.00-20.00 dricka timebeer på onsdagar så tog jag i alla fall modet till mig och bad min kompis Ivan Parlov att klura ut något tjusigt motiv för mig att föreviga på armen. Efter en rejält lång fundering, ett par nekade förslag så dök Ivan till slut upp med ett mycket tjusigt Inca inspirerat motiv som fick mig att utan att tveka ringa Tunas finest Conny på Lite Lines Tattoo. Sagt och gjort, ett par veckor senare sitter jag i stolen hos Conny och får för första gången inse att ljudet "bzzzzzzzzZZZZzzzzzrrrrrZZZrrgggAAAAAJJJJJ!!!!" går hand i hand. Det var även efter denna första sittning som jag insåg att lukten av Helosan salva kommer förevigt att höra ihop med en halvtaskig lokal ett stenkast från Årby där Conny´s första tattuerings studio huserade. Bestående minnen från den dagen är:
a) solen sken, det var nog sommar.
b) Ivan och Harri satt o garvade åt mig.
c) jag och Harri drack en vagnslast med Guiness på Oliver Twist samma kväll för att fira gaddningen. Jag minns även att Harri upprepade gånger sa "i smell... ink!".
Hur som helst, detta var min introduktion till den härliga världen av bläck, helosan salva och maskiner som säger "bbbzzzzzzZZZZZzzzzrrrrZZZZrrrgggAAAAJJJJJ!!!!". Jag hann även hamna i Connys stol fyra gånger till innan den tragiska dagen då Conny gick en allt för tidig död till mötes. Som läget var i Tuna på den tiden så fann jag ingen annan i staden döpt efter St Eskil som jag ville flytta vidare till och det resulterade i att jag under 10 år har minst en gång i månaden sagt att "faen, jag borde göra klart mina armar i alla fall". Och det var på grund av sådana här kommentarer som min älskade livskamrat Anna till slut lackade ur, smög förbi Magic Lines Tattoo i Västerås och sa:
"Hej, jag skulle vilja köpa ett presentkort till min karl mest för att få honom att hålla käften."
Och nu sitter jag med något som förhoppningsvis ska bli en färdig skiss inom snar framtid! Jag ser verkligen fram emot det hela eftersom jag blir lätt irriterad av att inte avsluta saker jag har påbörjat.
Anywho, så här blir det... nog.
Nuvarande motiv på höger överarm. På grund av att jag har så massiva överarmar så har jag retuscherat bort armen för att enklare visa motivet... yeah, right?
Skissat motiv som faktiskt innehåller riktiga element! När tatten är klar så kan jag förklara lite mer om dessa farbröder som kommer att förevigas på le arm.
Veckans weekend bonus lista:
Att det inte är fullspikat schema och att en grillningen garanterat blir av.
Att Anna och Oliver blir hemma och inte åker till Malmö.
Veckans weekend fonus lista:
Att Oliver blev sjuk igår kväll och därför inte kan åka ner till Malmö med Anna.
No comments:
Post a Comment